Plats för mina svenska favoritförfattare och mitt eget arbete

sábado, 14 de enero de 2012

Hur kan det vara?



Hur kan det vara
att utan ytterligare försök,
födds du i det regniga
med ljudisolerade åskar
och orsakar dessa oväder
Inom mig.

Finns dagar som du helt
oväntat
grälar upp ur underjordiska
tunnlar fyllda med obehag
och likt snöstormar
träffar du mig och förstör
mina drömmar.

Hur kan det vara att utan ytterligare försök
dyker du upp och
återvänder när du behagar
och gör mig så...
förtärad!

Du är bara
den sovande draken
som samlar på stjärnor
och skrattar åt
Min eviga längtan.


Por Srm


lunes, 9 de enero de 2012

Bob Hansson: Kontroversiell och kritiserad


 
Bob Hansson födds 18 maj 1970, i Helsingborg



   Bob Hansson är en av Sveriges just nu största poeter. Hans samhällskritik och engagerande ironi har attraherat många människor som i vanliga fall inte söker sig till poesiscenen. Bob Hansson har sedan 1998 gett ut åtta diktsamlingar och hans poesi är lika risad som rosad. Oavsett om man hör till den risande eller rosande skaran kan man konstatera att Bob Hansson är Sveriges just nu mest kontroversiella poeter.
   Dagens Nyheter skrev i ett reportage 2004 om scenpoesi att det finns ett före och ett efter Bob Hansson, vilket väl säger det mesta. Bob har vunnit flera priser och tillhör dessutom den lilla skara poeter vars böcker ständigt säljer slut och måste tryckas till.
   Kundalini Writing är ett koncept skapat av Bob Hansson. Det är ett kreativt redskap där skrivövningar blandas med fysisk meditation och personlighetsutvecklande övningar. Syftet är att övningarna och gruppens dynamik ska lura den inre censuren, och att intellekt och kropp ska mötas i en process som annars är enbart intellektuell. 
  Bob Hansson har gett ut en bok. "Bräcklighetens poetik" (Wahlström & Widstrand) är dess titel.
"Bräcklighetens poetik" är en hyllning till det ofärdiga, till det mod som krävs för att inte vara klar eller fullt färdig med alla svar. "Bräcklighetens poetik. Förmågan att ha fel och erkänna det", skriver Bob Hansson

   Men enligt Crister Enander (skribent och författare) boken är inte en diktsamling. Det är korta texter med skiftande innehåll. Det är reflektioner, korta iakttagelser. Det är också en hel del tankar kring poesins varande, dess väsen och innersta natur. Till exempel vänder sig Bob Hansson mot den formmedvetna poesin. Eller som han skriver på ett ställe: "För vi lever i ett samhälle som kastar form efter oss och vi åtrår den och vi slits av den. Så att den formmässigt alltför stilsäkra poesin bara blir ännu en del av ett förtryck: där vi återigen bara duger i vår mest stiliserade form.
   Och Enander säger dessutom att: Tar man Bob Hansson på allvar så måste han med nödvändighet bli nedskriven. Ja, rentav nedsablad. Ty poesi är allvarlig saker. Det handlar om livet. Om döden. Om politiken, samtiden och de existentiella valens eviga kval. Allt detta lyser med sin frånvaro i Bob Hanssons försök till en poetik. I stället ägnar han all sin tid åt egentligen en enda sak - nämligen sig själv. 

 Men låt oss läsa en dikt skrivet av Bob Hansson under kategorin:

Må jag stå ut med min litenhet
Må jag kunna omfamna detta lilla
utan att låta det dölja mitt stora
Må jag bära dörrhandtag åt mig själv och andra
må jag fästa dessa dörrhandtag i livet självt
må jag kliva in och låta dörren stå öppen
på vid gavel, i vetskapen att allt som vill får komma in
och allt som vill får försvinna.
Och när jag tror att jag misslyckas med detta
må jag skratta åt mig själv och låta hammaren ligga.
Dricka ett glas vin går bra. Så även sockerkaka.
Jag är inte den som behöver.
Kärleken är inte en nödsänding släppt från brummande flygplan
och jag är inte ett uland.
Låt mig inte vänta på tillåtelse
från den andre, eller från världen
för att ge den kärlek jag själv längtar efter.
Låt mig avslöjas med byxorna nere.
Låt mig ömt klappa mig på kinden när jag tror följande:
att kärleken inte är där - bara för att jag för tillfället
inte känner den.
Kärleken är inte ett brummande plan
och jag är sannerligen inte ett uland.
Jag kan ge kärleken eftersom jag är den.
Sen är det inte mer med det.
Förutom det oändliga verbet
från min vekesvita längtan
sträckt
ner i världens stearin
som sannerligen finns.
        
     Det är många som alskar  Bob Hansson, poesi, kärleken till livet och allt vackert däremellan.




 
  



miércoles, 4 de enero de 2012

Ny bok av Lisa Genova

"Fortfarande Alice" av Lisa Genova"

Författaren Lisa Genova (född 1970) har en examen i neuropsykologi från Harvard university och är djupt engagerad i Alzheimers-frågor. "Fortfarande Alice" är hennes skönlitterära debut.


”Fortfarande Alice” är visserligen ingen stor läsupplevelse rent litterärt, vare sig språkligt eller formmässigt, men boken är väldigt stark, smärtsam, sorglig och otroligt berörande. Boken beskriver en Alzheimerpatients upplevelse av sin sjukdom.

    Alice är 50 år och professor på ett universitet när hon plötsligt under sin vanliga joggingrunda glömmer bort var hon är. Hon ser hus och miljöer hon känner igen men förstår inte hur de hänger ihop och tycker att det är omöjligt att förstå hur hon ska ta sig hem. Efter att ha försökt förklara minnesproblem och förvirrande situationer med stress och klimakteriebesvär får hon reda på att hon har Alzheimers och får helt sonika lära sig att leva på ett nytt sätt. Hennes make och de tre vuxna barnen står bredvid och ser sin mamma försvinna bort.

    En kropp i fin form kan överleva i decennier även om minne och personlighet steg för steg suddas ut, och eftersom det här är USA vet Alice också att hennes sjukdom riskerar att lämna familjen med skyhöga skulder för privata vårdinrättningar. Hon gör upp en självmordsplan för när hon inte längre minns namnet på sina egna barn, men hur ska hon få sitt framtida, dementa jag att genomföra den?

     Jag rekommenderar alla som är intresserad av veta mera om Alzheimers sjukdom att köpa denna underbara bok.

av SRM


Nobelpriset i Litteratur




   Varje år sedan 1901 har Nobelpriset delats ut för prestationer inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Nobelpriset är ett internationellt pris som administreras av Nobelstiftelsen i Stockholm, Sverige.

    Alfred Nobel hade breda kulturella intressen. Det intresse som han utvecklade i litteratur under sin tidiga ungdom varade under hela sitt liv. Hans bibliotek har ett rikt spektrum av litteratur på olika språk. Ytterligare bevis för Nobels litterära intresse var att under de sista åren av sitt liv började han skriva skönlitteratur igen. Litteratur var den fjärde prisområdet Nobel nämnde i sitt testamente.

     Den allra första Nobelpriset i litteratur delades ut 1901 till den franska poeten och filosofen Sully Prudhomme, som i sin poesi visade "sällsynt kombination av egenskaper av både hjärta och intellekt". Under åren har Nobelpriset i litteratur framstående verk av författare från många olika språk och kulturell bakgrund. Litteraturpriset har delats ut till okända mästare samt författare hyllad världen över.

Här har vi de sista litteratur prisbelönade poeter och författare.

Tomas Tranströmer. Född den 15 april 1931 i Stockholm. Poet
”För att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”.

2010:
Mario Vargas Llosa: Född den 28 mars 1936 i Arequipa, Peru. Författare, journalist och politiker
”För hans kartläggning avmaktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag”.

2009:
Herta Müller: Född den 17 augusti 1953 i den tyskspråkiga byn Nitzkydorf i Banat i Rumänien.
"Who, with the concentration of poetry and the frankness of prose, depicts the landscape of the dispossessed".

2008
 Jean-Marie Gustave Le Clezio: Föddes den 13 april 1940 i Nice. Fransk författare
"Author of new departures, poetic adventure and sensual ecstasy, explorer of a humanity beyond and below the reigning civilization".

2007
Doris Lessing: Född den 22 oktober 1919 av brittiska föräldrar i Kermanshah i Persien (Iran)
"That epicist of the female experience, who with scepticism, fire and visionary power has subjected a divided civilisation to scrutiny".


2006:
Orhan Pamuk: Född den 7 juni 1952 i Istambul.
"Som på spaning efter sin hemstads melankoliska själ har funnit nya sinnebilder för kulturernas strid och sammanflätning”.

2005:
Harol Pinter: Född 10 oktober 1930 i Hackney, London, död 24 december 2008 i London, Brittisk författare.
”Som i sina dramer frilägger avgrunden under vardagspratet och bryter sig in i förtryckets slutna rum”.

2004:
Elfriede Jelinek: Född 20 oktober 1946 i Murzzuschlag, Steiermark. Österriskisk författare.
”För hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt”.

2003:
Hohn M. Coetzee:  Född  9 februari 1940 Cape Town, South Africa. Sydafrikansk författare
”Som i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet”.

2002:
Imre Kertesz:  född 9 november 1929 i Budapest i Ungern. Ungersk judisk författare,
”För ett författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke”.


2001:
Sir Vidiadhar Surajprasad Naipaul: Född 17 augusti 1932 i Chaguanas, Trinidad och Tobago. Trinidadisk-brittisk författare.
För att ha förenat lyhört berättande och omutlig iakttagelse i verk som dömer oss att se den bortträngda historiens närvaro"

2000:
Gao Xingjian: Föddes 1940 i den sydkinesiska provinsen Jiangsu
"För ett verk av universell giltighet, bitter insikt och språklig sinnrikhet, som öppnat nya vägar för kinesisk romankonst och dramatik".

1999:
Günter Grass: Född 16 oktober 1927 i Danzig-Langfuhr
"Whose frolicsome black fables portray the forgotten face of history"

1998:
José Saramago: Född 16 november 1922 i Portugal.
"Som med liknelser burna av fantasi, medkänsla och ironi ständigt på nytt gör en undflyende verklighet gripbar"











lunes, 2 de enero de 2012

Emily Dickinson



  I'm Nobody! Who are you?
I'm Nobody! Who are you?
Are you -- Nobody -- Too?
Then there's a pair of us!
Don't tell! they'd advertise -- you know!

How dreary -- to be -- Somebody!
How public -- like a Frog --
To tell one's name -- the livelong June --
To an admiring Bog!
You love me -- you are sure
You love me -- you are sure --
I shall not fear mistake --
I shall not cheated wake --
Some grinning morn --
To find the Sunrise left --
And Orchards -- unbereft --
And Dollie -- gone!

I need not start -- you're sure --
That night will never be --
When frightened -- home to Thee I run --
To find the windows dark --
And no more Dollie -- mark --
Quite none?

Be sure you're sure -- you know --
I'll bear it better now --
If you'll just tell me so --
Than when -- a little dull Balm grown --
Over this pain of mine --
You sting -- again!
Nobody knows this little Rose
Nobody knows this little Rose --
It might a pilgrim be
Did I not take it from the ways
And lift it up to thee.
Only a Bee will miss it --
Only a Butterfly,
Hastening from far journey --
On its breast to lie --
Only a Bird will wonder --
Only a Breeze will sigh --
Ah Little Rose -- how easy
For such as thee to die!
Heart! We will forget him!
Heart! We will forget him!
You and I -- tonight!
You may forget the warmth he gave --
I will forget the light!

When you have done, pray tell me
That I may straight begin!
Haste! lest while you're lagging
I remember him!
Could live -- did live
Could live -- did live --
Could die -- did die --
Could smile upon the whole
Through faith in one he met not,
To introduce his soul.

Could go from scene familiar
To an untraversed spot --
Could contemplate the journey
With unpuzzled heart --

Such trust had one among us,
Among us not today --
We who saw the launching
Never sailed the Bay!
Emily Dickinson Quotes
. "A word is dead when it is said, some say. I say it just begins to live that day."
. "Celebrity is the chastisement of merit and the punishment of talent."
. "Beauty is not caused. It is."
. "I do not like the man who squanders life for fame; give me the man who living makes a name."
. "If I read a book and it makes my whole body so cold no fire can ever warm me, I know that is poetry."
. "There is no Frigate like a book to take us lands away nor any coursers like a page of prancing Poetry."
. "To live is so startling it leaves little time for anything else."
. "Truth is so rare that it is delightful to tell it."

av SRM

 

domingo, 1 de enero de 2012

Karin Boye



   Karin Boye föddes 1900 i Göteborg och avled 1941 nära Alingsås genom att begå självmord. Hon studerade vid Uppsala universitet och tog en fil mag vid Stockholms högskola 1928. Hon arbetade som lärare i Motala 1929 och vid Viggbyholmsskolan 1936-38, men var också medlem i redaktionen för tidskriften Spektrum liksom medarbetare i tidningen Arbetet. Karin Boye valdes in i samfundet De Nio 1931.

   Karin Boyes lyrik och prosa speglar en oavlåtlig, lidelsefull personlighetskamp, där slitningen mellan idé och verklighet, plikt och drift återges med stort allvar och psykoanalytisk skärpa.

Kris

Om boken:
   Genom sina känslor för skolkamraten Siv tvingas den unga Malin Forst att omvärdera sitt liv. På tröskeln till vuxenlivet konfronteras hon med behovet att hitta sin egen sanning i en värld av färdiga och fasta ideal. Romanen handlar om den värdekris som Europa befann sig i efter första världskriget. De gamla värderingarna hade raserats och en ny kultur hade ännu inte byggts upp.
   Karin Boye tar sin egen ungdomskris som exempel när hon lyfter fram kärleken som den starkaste kraften i livets tjänst. Genom att bejaka sitt begär överskrider Malin den föreskrivna livsrollen och börjar en upptäcksresa in i det okända.
   Kris (1934) är Karin Boyes formmässigt mest avancerade roman. Genom inflätade dialoger och prosalyriska avsnitt förs berättelsen om Malins uppgörelse med sig själv och kulturvärdena fram till den avslutande bekännelsen till livstron.


Ur diktsamlingen "Moln".

Moln

Se de mäktiga moln, vilkas fjärran höga toppar
stolta, skimrande resa sig, vita som vit snö!
Lugna glida de fram för att slutligen lugnt dö
sakta lösande sig i en skur av svala droppar.

Majestätiska moln - genom livet, genom döden
gå de leende fram i en strålande sols sken
utan skymmande oro i eter så klart ren,
gå med storstilat, stilla förakt för sina öden.

Vore mig det förunnat att högtidsstolt som dessa
kunna lyfta mig upp, dit ej världarnas jäkt når
och hur vredgat omkring mig än stormarnas brus går
bära solskimrets gyllene krans omkring min hjässa.



En buddhistisk fantasi

Upplåst är världens kopparport.
Högt i dess portvalv står jag här,
och vad jag ser är ändlöst stort,
och ingen syn så ändlös är.

Hur djupt jag ser, hur långt jag ser,
min blick får ej det minsta stöd.
Allt vad jag vet finns där ej mer --
ej stort, ej smått -- ej liv, ej död.

Ett enda steg på spårlös stig,
och återvägen är mig stängd...
Vi rysen I?  Upp, följen mig!
Ty alltets kopparport är sprängd!
 

Det bästa

Det bästa som vi äga,
det kan man inte giva,
det kan man inte säga
och inte heller skriva.

Det bästa i ditt sinne
kan intet förorena.
Det lyser djupt där inne
för dig och Gud allena.

Det är vår rikdoms råga
att ingen ann kan nå det.
Det är vårt armods plåga
att ingen ann kan få det.
 

Minne

Stilla vill jag tacka mitt öde:
aldrig jag mister dig helt.
Som en pärla växer i musslan,
så inom mig
gror ditt daggiga väsen ljuvt.
Om till sist en dag jag har glömt dig --
då är du blod av mitt blod,
då är du ett med mig --
det gudarna give.

Förklaring

I din skönhet sänkt
ser jag livet förklarat
och den mörka gåtans svar
uppenbarat.

I din skönhet sänkt
bedja jag vill.
Världen är helig,
ty du är till.

Andlös av klarhet,
ljusfördränkt,
ville jag dö hos dig,
i din skönhet sänkt
 

domingo, 25 de diciembre de 2011

Lång natt!


En vandrade doft, ökänd
Ett spontant leende
men orden som hinder.
Vilande smärta
Fönstret stängt och
månen så långt borta, dold.
Jag vill... jag vill så mycket!
Snön faller
 och tystnaden i mig
ekar i hjärtat.
Tankar som klättrar på väggen 
upp till himmel
 och splittras i bitar.
Onåbar!

av SRM